RYSK SPRÅKVETENSKAP vid institutionen är inriktad mot såväl forskning kring det moderna ryska språket som rysk språkhistoria. Det gäller områden som semantik, aspektologi, lexikologi, barnspråkutveckling och det politiska språket (Nadezjda Zorikhina-Nilsson, Ludmila Pöppel, Natalja Ringblom, Irina Malaxos). Det politiska språket, lexikologi samt utgivning av ryska medeltida handskrifter och historisk accentologi har utgjort ämnen för en rad avhandlingar och monografier, publicerade i serien Stockholm Slavic Studies. Delar av det rika slaviska arvet i svenska arkiv har gjorts till föremål för omfattande katalogiseringar – Ockupationsarkivet från Novgorod och Smolenskarkivet (Elisabeth Löfstrand). Ett annat forskningsområde är den ryska befolkningens kultur och språk i det svenskstyrda Ingermanland på 1600-talet (Alexander Pereswetoff-Morath). En typologisk undersökning av medeltida kyrkslaviska pergamentsfragment svenska samlingar är föremål för en doktorsavhandling (Larisa Korobenko).

RYSK LITTERATURFORSKNING har sedan 1960-talet karakteriserats av närläsning och textanalys som ligger till grund för den internationellt välrenommerade så kallade Stockholmsskolan. Från den har sju professorer utgått, verksamma i Stockholm, Göteborg, Lund, Åbo och Columbus, Ohio. Skolan har levt vidare i flera avhandlingar som publicerats på 2000-talet i serien Stockholm Studies in Russian Literature. 1900-talets poesi och kultur har där stått i centrum, och det är forskning främst om det ryska avantgardet som har lett till att Stockholmsskolan har vunnit ett så brett internationellt erkännande. Särskilt plats har forskningen om Boris Pasternak haft: det har skrivits tre avhandlingar och ett flertal artiklar om hans författarskap. Senare har arbeten om Marina Tsvetajeva tillkommit. 

Sedan 1990-talet har även äldre perioders diktare studerats, bland andra Fjodor Tiuttjev och Pjotr Vjazemskij (Anna Ljunggren och Per-Arne Bodin). Samtidigt har prosans särart hos Dostojevskij och Tjechov studerats av Peter Alberg Jensen. 

Ytterligare ett viktigt forskningsområde är KULTUR- OCH IDÉHISTORIA och särskilt frågor och kyrkliga och religiösa förhållanden. Flera avhandlingar har publicerats inom området. Fabian Linde disputerade på avhandlingen The spirit of revolt: Nikolai Berdiaev's existential gnosticism och Joakim Philipson på avhandlingen The purpose of evolution: the "struggle for existence" in the Russian-Jewish press 1860-1900. 

Per-Arne Bodin behandlar i sin forskning en rad frågor om den ryska kulturens förhållande till den ortodoxa traditionen. Han har tillsammans med Maria Engström drivit ett forskningsprojekt om den ryska kyrkan i det postsovjetiska Ryssland. Den kulturvetenskapliga forskningen vid avdelningen står teoretiskt och metodologiskt nära den ryska semiotiken.

Alexander Pereswetoff-Morath och Elisabeth Löfstrand forskar för närvarande om svensk-ryska förhållanden särskilt under 1600-talet. Flera av avdelningens litterära forskare, som exempelvis Mattias Ågren, berör kulturvetenskapliga frågor som till exempel dystopiskt tänkande, i sina vetenskapliga arbeten.