I år är det 400 år sedan freden i Stolbova mellan Sverige och Ryssland slöts. Fredsavtalet var en stor framgång för Sverige, och besittningarna i Finland och Estland kunde nu knytas ihop så att allt land runt Finska viken hamnade under svensk överhöghet. Därmed var Ryssland utestängt från Östersjön, och för resten av seklet måste den ryska handeln över Östersjön gå genom svenska mellanhänder. Tiden mellan 1617 och 1700 var i huvudsak fredlig, vilket innebar livliga handelskontakter mellan våra länder. Handelsgårdar öppnades i de båda väldenas viktigaste städer. I Stockholm etablerades den s.k. Ryssgården vid nuvarande Slussen, där den kom att  nnas kvar ända fram till 1874. De ryska köpmännen tilläts att hålla gudstjänster enligt sin ortodoxa ritual, och detta samtidigt som den svenska protestantiska fundamentalismen växte fram.

Gustav II Adolf, som själv hade deltagit i belägringen av staden Pskov, drog viktiga lärdomar av det ryska kriget – lärdomar som  fick betydelse under krigföringen i det 30-åriga kriget. Man kan se freden i Stolbova som det första steget mot Sveriges ställning som stormakt.

Med anledning av fyrahundraårsminnet av fredsavtalet inbjuder Armémuseum och Slaviska avdelningen vid Stockholms universitet till ett heldagsseminarium om fredens betydelse 1617 och idag.

----

Se bif fil för ytterligare info om anmälan etc