1. Litteraturvetenskap-kulturvetenskap-idéhistoria

Textstudier, texttolkning och översättning

Forskning i polsk litteratur vid SU har en lång tradition av textstudier och texttolkning och har varit förankrat i olika teoretiska utgångspunkter. En lång rad nytolkningar av polska moderna litterära verk har presenterats, liksom verk från äldre epoker, med en ny syn på 1800-talets prosa, romantik, nyromantik eller barock (Kleberg, Neuger, Bodin, Ingdahl, Teodorowicz-Hellman, Zadencka, Ingbrant).

Ett speciellt intresse för översättning och översättningsteorierna har utvecklats, till viss grad i nära samband med forskarnas eget arbete med översättningarna av både poesi och prosaverk (Kleberg, Neuger, Mendoza Åsberg). Studier om översättning av barnlitteratur (Teodorowicz-Hellman, Liseling Nilsson) har utgjort en del av intresseområdet som även omfattar receptionsinriktad och imagologiskt inriktad (polsk-svensk-tysk) forskning (Teodorowicz-Hellman, Gesche).

Identitetsfrågor och minneskulturer

Problematik rörande identiteter och deras koppling till postmoderna, moderna och tidigmoderna texter och artefakter har fått tilltagande uppmärksamhet inom den polonistiska forskningen vid institutionen. Man har ofta utgått från de polariseringar och paradoxer som kan observeras i den polska kulturen idag och sökt förklaringar i kultur- och idéhistoria. Vägen till förståelse leder ofta via jämförande studier och via anpassade teoretiska verktyg hämtade från äldre och nyare minnesteorier, diskursteori, ett transnationellt teoretiskt perspektiv, feministisk teori, imagologi och genusteori.

Exil och emigration

Forskningen om exil och emigration är ett brett område som rymmer analys av litterära och historiska verk samt studier om exilkulturens villkor och tillämpar ett transnationellt teoretiskt perspektiv.
– I projektet om Centraleuropeisk historieskrivning i exil (2015; finansierat av Södertörns högskola, Wenner-Gren, Nordost Institut, Lüneburg) ställdes frågor om hur exil/emigration har påverkat den professionella historieskrivningen och den humanistiska forskningen, om val av ämnen och metoder och hur forskarna fungerar i exil. (Zadencka). 
– Stockholm och Berlin som centrum för emigrationskultur är tema för ett alltjämt pågående projekt (Teodorowicz-Hellman, Gesche).

Nationell differentiering

– Nationell differentiering i det gamla Polsk-litauiska samväldet, Svenska kungadömet (med Finland) och de baltiska provinserna från slutet av 1700- till 1900-talet (politik, språk, litteratur, historieskrivning) har stått i fokus för omfattande komparativ kulturhistorisk forskning (Zadencka; internationellt projekt finansierat av NOS-H, SI samt Collegium Civitas, Warszawa). 
– Judiska barns vittnesberättelser om Förintelsen i Polen är tema för Kazimiera Ingdahls pågående forskningsprojekt. 

Kulturella konstruktioner

– Ett konstruktivistiskt perspektiv dominerar i den forskning som tillämpar ett genusperspektiv i analysen av polsk prosa från 1800-talet. Man ställer frågan om konstruktioner av manlighet i den polska kulturen under denna formativa tid. (Ingbrant; forskningsprojekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond). Även bilder av kvinnlighet i modern polsk litteratur (”kvinnolyrik”) och i samhällsdebatten har analyserats som ett identitetsskapande element i modern polsk kultur (Ingbrant).
– Minneskulturer och minnespolitik kring judiska platser i Warszawa med koppling till andra världskrigets tragiska händelser utforskas (Ingbrant).

Tidigmoderna epoken och upplysningstiden 

– Projektet ”Polonica som krigsbyte i svenska bibliotek och arkiv” har haft som syfte att kartlägga, beskriva och katalogisera de polska och de till Polen knutna bestånden i bibliotek i Skoklosters slott och Strängnäs stift från 1600-talet samt att ge ut unika polska texter. Projektet har pågått i samarbete med flera forskare från Polen och resulterat i en bokserie (Teodorowicz-Hellman).
– Polsk-svenska relationer: en jämförelse av de politiska kulturerna på 1600- och 1700-talet (Zadencka) ingår i det första inledande bandet inom projektet ”Det Polsk-Litauiska Samväldets [1385-1795] kultur i kontakt med Europa. Värdenas hermeneutik” (12 band). Projektet har utvecklats vid Institutet Artes liberales (Warszawa Universitet) och är finansierat med medel ur den Polska nationella fonden för humanistisk forskning.
– Den tidigmoderna statsläran om den suveräna staten (Barclay, Bodin, Hobbes), dess långlivade begrepp och bildspråk samt dess inverkan på polsk och europeisk litteratur på 1800-och 1900-talet studeras med hjälp av verktyg från begreppshistoriken. I polsk kontext upptar undersökningen diskussionen kring den ”polska självbilden” beträffande organisationen av staten och samhället (Zadencka). 
– Joanna Zatorska arbetar med en doktorsavhandling om en avgränsad boksamling från 1600-talet tillhörande Skoklosters polonica. Boksamlingen, vars ägare var soldaten och resenären Konstanty Wituski, ska utforskas främst från ett kultur- och sociohistoriskt perspektiv. 

2. Språk

Under flera år representerades den språkvetenskapliga forskningen vid institutionen framför allt av strukturalistisk lingvistik (Nilsson). Sedan andra delen av 90-talet blev den inriktad mot framför allt kognitivism (Teodorowicz-Hellman). 
Lisa Mendoza Åsberg forskar i sitt avhandlingsprojekt om översättning av representerat tal och komplexa narrativa röster i svensk och polsk skönlitteratur.