(för studenter inom kurserna Ry1-Ry4 kan föreläsningen räknas som "allmän"). /åz

_____

De ryska soldatmödrarna

Under det första kriget i Tjetjenien (1994-96) blottades den ryska arméns dåliga stridsberedskap för omvärlden. Men missförhållandena inom armén hade uppdagats för ryssarna redan på 1980-talet, under perestrojkan. Mödrar till soldater som farit illa eller dött under militärtjänstgöringen bildade år 1989 Rysslands soldatmödrars kommitté. De krävde att alla pojkar skulle få avsluta sina studier före värnplikten och att soldaternas mänskliga rättigheter skulle respekteras även i armén.

När kriget i Tjetjenien bröt ut protesterade soldatmödrarna på ett tidigt stadium mot Jeltsins beslut att sända unga orutinerade soldater, deras söner, till kriget. De anordnade demonstrationer och namninsamlingar. Under själva stridigheterna reste mödrarna till kriget för att hämta hem sina söner. För första gången sände rysk media bilder från en väpnad konflikt där Ryssland var inblandat. En opinion bildades mot kriget, vars främsta offer var unga ryska soldater och den lokala civilbefolkningen. Huvudfrågan om den tjetjenska republikens status är ännu inte löst.

Under och efter kriget uppkom lokala soldatmödrakommittéer över hela Ryssland. Genom egna efterforskningar och ett brett kontaktnät kunde kommittén hjälpa anhöriga att få fram information om döda och saknade. De hjälpte och hjälper fortfarande många soldater att få juridisk hjälp och medicinsk vård. Men behoven är större än resurserna.


Svenska freds samarbete med den ryska Soldatmödrakommittén

Enskilda personers engagemang är viktiga för att hålla demokratin vid liv. Framväxten av ett civilt samhälle spelar en central roll i demokratiseringsprocessen. Vad gäller demokratiseringen av Ryssland är kännare på alla områden, vare sig det gäller politik eller ekonomi, rörande överens om att man måste börja på en mikronivå, gräsrotsnivå. Det kan gälla lokalt självstyre och småföretagande, och olika intresseorganisationer.
För en nybildad organisation kan såväl yttre politiska och ekonomiska omständigheter som inre motsättningar sätta hinder för organisationens utveckling. Avsaknaden av en demokratisk tradition försvårar uppbyggnaden av ett ”civilt samhälle”, men den nya åsikts- och organisationsfriheten i Ryssland har skapat nya möjligheter.

Med Svenska freds långa erfarenhet av folkrörelse- och fredsarbete har vi något att bidra med - kunskapen att det går att förändra genom kollektivt agerande samt hur man gör för att hålla verksamheten vid liv. De ryska mödrarnas personliga engagemang och kamp för mänskliga rättigheter och ett demokratiskt Ryssland var något som Svenska freds ville stödja och 1994 inleddes ett samarbete. Genom att utbyta erfarenheter, i form av seminarier och studiebesök, har Svenska freds och soldatmödrarna jobbat för att stärka kommitténs inre organisation.
Soldatmödrakommittén har sitt huvudkontor i Moskva och över 60 lokalföreningar.

”Den vanligaste formen av värnpliktsvägran är att desertera och på eget bevåg lämna sitt förband. Som ”beskyddare” fungerar oftast soldatmödrarnas kommitté. Tveklöst har kommittén räddat livet på hundratals unga soldater som utsatts för de äldres hån och drift.”
Ur Ryska Röster, Vladimir Dudnik (generalmajor i reserven, medlem i Militärer för fred)

Under årens lopp har soldatmödrarna lärt sig mer om juridiska aspekter på mänskliga rättigheter och ställer ofta upp som samhälleliga försvarare.
De tar del i utformandet av nya lagar som rör militära reformer.
I förebyggande syfte deltar soldatmödrarna vid de öppna mottagningar som militären håller under inkallelseperioden, dit värnpliktiga och anhöriga kan vända sig med förfrågningar i ärenden som rör militärtjänstgöring.