Sedan november 2020 finns katalogen över Smolenskarkivet (1609-1611) tillgänglig i Riksarkivets digitala forskarsal ==>

Smolenskarkivet är ett krigsbyte från mitten av 1600-talet, då det togs av Karl X Gustavs trupper under krigståget i Polen. Till Polen hade handlingarna kommit – också som krigsbyte – efter det att polska trupper år 1611 hade intagit Smolensk. Idag förvaras samlingen på Riksarkivet. Innan den kom till Riksarkivet fanns den på Skoklosters slott. På 1830-talet arbetade den ryske forskaren Sergej Vasiljevitj Solovjov under några månader i Skoklosters bibliotek, och han förde åtskilliga dokument ur samlingen till Sankt Petersburg. Idag förvaras de på Institutet för historia vid Rysslands Vetenskapsakademi. Dokumenten ansågs vara så värdefulla för förståelsen av Stora oredans tid att huvudparten publicerades redan 1841. 

Dokumenten i Stockholm och i Sankt Petersburg omfattar ca 2.200 blad. I den digitala katalogen har den ursprungliga samlingen från Skokloster återskapats.

Smolensk var belägrat av polackerna under knappt två år. Det är en av de längsta belägringarna i rysk historia. Dokumenten visar livet inne i den belägrade staden. Här finns böneskrifter från befolkningen till myndigheterna i skilda ärenden, ståthållarnas instruktioner till befolkningen (t ex att handskas försiktigt med eld, att inte tvätta på onsdagar, fredagar och söndagar, att inte spela tärning osv), privatbrev, rättsfall, angivelser, rapporter om flykt och flyktförsök, förteckningar över bemanningen på murar och i torn, utdelning av spannmål och av salt etc etc. Man kan följa hur befolkningens levnadsförhållanden blir allt svårare månad för månad. 

Fotografiet: En del av en handling om musketerarhustrun Marja och bondkvinnan Katerina som anklagas för att ha planlagt en flykt från Smolensk. (Arkivnummer PEA 230.)

Det mest spektakulära fyndet är ett tidigare okänt brev från tsar Boris Godunovs dotter Ksenia, Det förvaras på Riksarkivet och har nr 34 i Smolensksamlingen. Man kan få fram det genom att skriva 34 i rutan ”Arkivsignum” och trycka på retur. Långt ner på sidan visar sig då en länk: PEA 34. Om man trycker på den kommer beskrivningen av dokumentet upp. Och längst ner på den sidan kan man trycka på ”Bild”, och då visar sig en skannad kopia av originalbrevet. 
 
Den digitala katalogen är resultatet av ett treårigt projekt finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Projektet har varit placerat vid Slaviska avdelningen. Deltagarna har varit professor Per Ambrosiani, Umeå universitet, docent Elisabeth Löfstrand, Stockholms universitet och professor Adrian Selin, Higher School of Economics i Sankt Petersburg.