Vincent Becker började studera ryska första gången hösten 2010 på Slaviska avdelningen. Han hade just slutfört sin värnplikt och det var ett gryende intresse för Ryssland och rysk kultur som fick honom att söka.

Ryssland var väl inte väldigt aktuellt just då. Några bekanta fnös och tyckte att jag borde satsa på kinesiska eller arabiska istället eftersom att de språken var mer i ropet. Men jag motsätter mig att man som student alltid förväntas omsätta allt man läser på universitetet i praktiken, att kunna tillägna sig kunskap på en mer abstrakt nivå är kanske viktigare. 

Totalt blev det två terminer ryska för Vincent som har en fil.kand. från Stockholms Universitet, där han har inkluderat kursen Ryska I. Våren 2016 avlade han en magisterexamen i statsvetenskap från Försvarshögskolan och under hösten gör han praktik på Statsrådsberedningen där han främst arbetat med EU:s Östersjöstrategi.

Var det meriterande med studier i ryska när du sökte praktik?
Dokumenterade språkstudier är överhuvudtaget bra att kunna visa upp i sådana här sammanhang, många som arbetar inom den här sektorn talar något eller några andra språk än svenska och engelska. Men för Östersjöregionen är ryskan såklart viktig. Många tänker kanske inte på att det bor stora ryskspråkiga minoriteter i till exempel de baltiska staterna.

Har du några ord till framtida ryskstudenter?
Fördelen med att läsa ryska är att man måste ägna så mycket tid åt det. Man måste arbeta systematiskt, på så sätt får man också mycket lättare att lära sig andra språk när, man redan har fått sig en duvning. Med tio timmars studier i veckan når man inte några resultat, så plugga hårt och åk till ett ryskspråkigt land! Praktisera språket i en miljö där det används.